Samhälle | Fredag 31 januari 2020 | 11
 

När röken har lagt sig - skogsbränder i perspektiv

Året startades med rapporter om massiva bränder i Australien. De värsta bränderna någonsin sades det, aldrig har så mycket av Australiens yta brunnit som nu rapporterade SVT. Rapporteringen ekar bekant från vad vi kunde läsa om Amazonskogen i augusti förra året och deja vu-känslorna kryper sig på.


AMAZONAS

Jordens lungor brinner rekordmycket”, ”Därför hotas klimatet av Amazonas rekordbränder” och dylika rubriker rullades ut, för att plötsligt en dag upphöra. Den hysteriska tycknomin hade blivit mättad och med ens så var det mediala intresset som bortblåst.

I efterhand visar sig det hela vara överdrivet då brandsäsongen 2019 knappast står ut jämfört med tidigare år. Faktum är att det till och med brann lite i jämförelse med 00-talet till exempel.

Flera nyhetssidor fick gå ut och dementera de felaktiga påståendena om rekordbränder som de publicerat, bland annat den välrenommerade nyhetsbyrån Reuters. Med facit i hand så blir man därför lätt skeptisk när man ser samma hysteri upprepa sig, för att återigen plötsligt dö ut igen. Vem har egentligen sett en artikel om de australiensiska bränderna de senaste veckorna?

AUSTRALIEN

För den skeptiske var det tydligt redan från start att den mediala bilden inte riktigt stämde överens med verkligheten och sociala medier fylldes med falsarier. En bild speciellt spred sig snabbare än en löpeld, pun intended.

Den påstådda satellitbilden är visserligen baserad på riktig data från satelliter men vad de allra flesta som delade bilden missade var att det inte alls handlade om en live bild av ett Australien i lågor. Bilden är skapad av Anthony Hearsey och vad den faktiskt visar är en grafisk representation utav bränderna under en hel månad, från femte december till femte januari. Efter att bilden blivit så uppmärksammad så gick skaparen själv ut på sitt Instagram-konto och förtydligade det hela och beskrev processen bakom hur han skapat bilden. Han hade samlat in data från NASAs databas FIRMS som samlar information från tre olika instrument på två olika satelliter. Datan är helt öppen för allmänheten och NASA själva erbjuder en interaktiv karta över bränderna, men detta verktyg var inte tillräckligt dramatiskt för bildskaparen. Han exporterade istället datan och skapade en egen karta där han gav sig själv en konstnärlig frihet och ökade storleken på datapunkterna för att få det att se värre ut än vad det faktiskt var, något han erkänner i sitt Instagram-inlägg.

Tittar vi direkt i FIRMS själva så får vi en ärligare bild av läget och med hjälp utav NASAs interkativa karta så kan vi dessutom lätt jämföra med tidigare år. (Tasmanien fick tyvärr inte plats på min skärm.)

    

Visst ser det illa ut, speciellt i sydväst i staten New South Wales ser det riktigt illa ut jämfört med tidigare år men långt ifrån det inferno som visades på den virala bilden. Faktum är dessutom att denna säsong inte heller är den värsta sett till hur mycket skog som brunnit. År 2002 så brann mer än dubbelt så mycket mark i Australien som denna säsong till exempel. Man får också komma ihåg att NASAs satelliter började samla in data först år 2000, så vill man veta hur det sett ut innan dess får man själv leta upp andra källor och när man gör det blir det svårt att inte sucka åt de totalt falska rubrikerna från public service. Tittar vi på 70-talet så ser vi att det flera gånger brunnit bra mycket mer än under 2019/20. 1974/75 så brann totalt hela 15% utav Australiens landmassa till exempel, jämfört med årets 1%.

Rapporteringen inte bara låter lika hysterisk, den visar sig dessutom vara precis lika felaktig som i fallet med Amazonas. Det betyder självklart inte att årets bränder inte är allvarliga. Som sagt så brinner det ovanligt mycket i New South Wales vilket råkar vara den absolut mest tätbefolkade staten i Australien. Att det inte blir samma rubriker när det brinner i de norra delarna av landet är inte så konstigt då det är glesbefolkat och stora delar är obebyggt. Antalet dödsoffer och de materiella kostnaderna för brandsäsongen 2019/20 ser ut att bli de värsta någonsin, så det finns ändå något korn av sanning att hitta i denna historia och detta korn väger tungt när det handlar om människoliv. Vi kan inte bortse från dessa bränder men låt oss fokusera på bränderna i New South Wales istället för att prata om Australien som helhet. Det är ändå där de stora skadorna har skett och benämningen "rekordbränder" stämmer faktiskt där, dessutom så är ju Australien faktiskt lika stort som hela Europa!

Så vad beror rekordbränderna i New South Wales på?

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Det ledande narrativet i media har varit att det hela kan skyllas på klimatförändringar till följd utav den ökande koldioxidhalten i atmosfären från människans användning av fossila bränslen, ett ämne som gått varmt i media i decennier men som fått extra mycket skärmtid de senaste åren.

Att människan varit en drivande faktor för den ökande koldioxidhalten råder det inga tvivel om och den fysikaliska processen bakom den så kallade växthuseffekten har vi förstått oss på i över hundra år nu sedan Svante Arrhenius först beskrev den i slutet utav 1800-talet. Att det finns en påverkan från oss människor bör ses som en sanning av alla.
Något som det däremot inte finns lika stor konsensus kring är hur pass stor denna påverkan är på klimatet. Projektionerna från internationella organ som IPCC har stora felmarginaler och låga konfidensvärden, något som ofta utelämnas i den mediala rapporteringen om ämnet.

Med en regering som försöker spela ner människans påverkan på klimatet och en energisektor som till stor del består utav fossila bränslen (hela 75% av landets energiproduktion kommer från kol och olja) så har den australiensiske premiärministern fått sina fötter varma från två håll. Medan media och politiska aktivister lägger skulden för dessa bränder på politikerna och deras försvar av de fossila bränslena så har Australien samtidigt haft extremt höga temperaturer i över tjugo år. I New South Wales så har det under de senaste 25 åren enbart varit två vårar som hamnat under medeltemperaturen och en tydlig trend mot högre temperaturer syns i den officiella statistiken från Australiens motsvarighet till SMHI - Bureau of Meterology, BOM.

    

New South Wales har dessutom under 2019 sett ovanligt lite regn vilket lett till en torka som dessa bränder kan frodas i.

    

Det känns väldigt enkelt att acceptera dessa påståenden om den mänskliga faktorn när man ser dessa grafer men samtidigt får man inte glömma att det finns naturliga fenomen som också påverkar klimatet, något som gärna påpekas av de som försvarar användningen av fossila bränslen. Till exempel har många pekat på det faktum att den Indiska Oceanen under 2019 haft en starkt positiv dipol, det vill säga höga temperaturer i de östra delarna av havet runt Australiens västra kust. Samtidigt så har El Niño fört med sig varmare vattenströmar från Stilla Havet runt Australiens östra kust under de senaste åren.

    

Att ett varmt och torrt klimat bäddat för denna katastrof är tydligt, oavsett vad som ligger bakom det varma klimatet. Detta betyder dock inte att klimatet är ensam bov i dramat.

KONTROLLBRÄNDER OCH PYROMANER

Samtidigt som de australiensiska politikernas förkärlek till fossila bränslen får bära ansvaret i de flestas ögon så skjuter de ansvaret ifrån sig och pekar istället på helt andra faktorer, om än lika mänskliga sådana.

Vad är det egentligen som startar dessa bränder frågar de sig? Även om det är torrt och varmt så kommer inte marken att självantända bara så där. Svaret som erbjuds har varit pyromaner! Det är nämligen så att över 200 personer har gripits för att ha anlagt bränder i New South Wales bara under december månad.. I alla fall om man skall tro politiker och opinionsbildare som till exempel Paul Joseph Watson som är en drivande röst från högerkanten i sociala medier.

Siffran baseras på en polisrapport men den som bemödar sig med att faktiskt läsa rapporten kan se att bland dessa 200 personer så är det enbart 24 stycken som står åtalade för att ha anlagt bränder. Merparten av dessa 200 personer har snarare brutit mot eldningsförbud (53 personer) eller slängt en osläckt cigarettfimp på marken (47 personer). Visst är dessa saker oansvariga och kan leda till bränder, något det gjort i vissa fall, men att påstå att det handlar om 200 pyromaner som startar bränder med uppsåt att göra så kan inte beskrivas som någonting annat än en lögn.

En annan faktor som lyfts fram som en förklaring och som har lite mer fakta bakom sig är så kallade naturvårdsbränder. Naturvårdsbränder är anlagda bränder under noggrann kontroll som utförs för att hålla den så kallade bränslebädden, det vill säga virke för skogsbränder att få fäste i, på en nivå som gör att naturliga bränder inte skall kunna sprida sig för snabbt och för mycket.

Sedan 1997 så ligger en stor del av ansvaret för dessa naturvårdsbränder i New South Wales på privata markägare och kräver samtidigt rätt licenser och tillstånd för att få genomföras. Bryter man mot reglerna när man utför dessa bränder så riskerar man stora böter, något brandmannen Liam Sheahan blev varse om 2002. Han valde då att skapa en brandbegränsningslinje på sin egen mark och fick böta nästan en halv miljon kronor för att han saknade de tillstånd som krävdes. Utöver böter så tillkom också lika stora rättsliga kostnader. Sju år senare så var dock Liam rätt nöjd med sitt beslut när hans hus var det enda som stod kvar efter att en skogsbrand dragit fram och ödelagt grannskapet. Detta skedde dessutom i grannstaten Victoria som inte alls har lika stränga lagar som New South Wales.

Felaktigt utförda kontrollbränder leder till rättsliga påföljder men risken för det samma är låg ifall en naturlig brand skulle sprida sig in på sina marker ifall man väljer att inte göra någonting. Detta har skapat ett incitament för privatpersoner att inte anlägga naturvårdsbränder på sin mark vilket har lett till en ökad bränslebädd i staten.

För en effektiv naturvård så bör man varje år anlägga kontrollerade bränder på så mycket som upp till fem till tio procent utav den skogsmark som finns. I New South Wales så har man utfört naturvårdsbränder på så lite som en halv procent av skogsarealen under många år, detta trots att speciella utredningar i frågan lyft detta som ett viktigt verktyg för att motverka risken för en situation som den som nu har utspelat sig. Jämför detta med grannstaten Victoria där man kontrollbränner sex gånger så mycket skog, detta i en stat med mindre än en tredjedel så många träd som det finns i New South Wales. Brandkåren i Victoria utför alltså mer än 10 gånger så många kontrollbränder per skogsareal som det görs i New South Wales.

Studier av skogsbränder i Australien visar att den faktor som ökat mest under åren och som kommer fortsätta att öka mest är just bränslebädden. Det är dock viktigt att komma ihåg att bränslebädden i sig också påverkas av det varma klimatet och torkan men då naturvårdsbränder är en snabbt verkande och effektiv åtgärd ifall de utförs ordentligt så är det helt galet att detta inte sker i New South Wales trots flertalet utredningar och lobbying från brandmännens fackförbund, VFFA.

SLUTSATS

Slutsatsen man kan dra är att det hela är ett totalt haveri på flera sätt. Det finns sanningar i båda narrativ, precis som det finns rena lögner att hitta på båda sidor.

I slutändan så är det naturen, klimatet och människorna som får lida och någon lösning ser inte ut att nås då båda sidor envist stångas mot varandra i en ideologisk kamp där det är viktigare att ha rätt än det är att styra upp situationen. Att fortsätta förlita sig på fossila bränslen är inte hållbart då det inte bara leder till klimatförändringar, det leder även till hälsoproblem, men att skylla allt på klimatet som ändå har naturliga variationer vi inte kan kontrollera är naivt när det finns faktiska åtgärder vi kan ta för att minska riskerna för okontrollerade bränder.

Referenser:
  1. Headerbild: Murray Lowe Photography och Getty Images
  2. Global Fire Emissions Database - https://www.globalfiredata.org/regional.html#totals
  3. Bureau of Meterology - http://www.bom.gov.au/climate/change/
  4. Bureau of Meteorolgy - http://www.bom.gov.au/climate/enso/indices.shtml

Det finns inga kommentarer om När röken har lagt sig - skogsbränder i perspektiv än.
Bli den första att kommentera!

Se till att din kommentar inte bryter mot våra regler.