Är datalagringen här för att stanna?

Trots att förslaget tidigare blivit nedslaget av EU-domstolen 2014 väljer nu Sveriges Riksdag att ändå införa det kontroversiella förslaget om datalagring. Mycket pekar fortfarande på att detta förslag kan slås ned av EU men trots detta finns anledning att vara skeptisk. Förslaget som innebär att internet- och teleleverantörer behöver lagra data under en bestämd tid för att sen på begäran av myndigheter i samband med brottsutredningar kunna lämna ut denna information, visar att den ökade kriminaliteten i landet används som motivering för att ytterligare bevaka medborgare.

Den annars modiga internetleverantören Bahnhof som har ett rykte av att stå upp för individens integritet är dessvärre lika inför lagen även här. I ett Facebook inlägg förklarar Bahnhof att det följer lagen och "kommer göra det på ett mycket kassaskåpssäkert sätt" som "inte är avsedd för upphovsrättsmaffian". Bahnhof har tidigare kritiserat och visat på brister i det återigen nya datalagringsdirektivet. 

När en domstol som hanterar civilrättsmål efterfrågar kunddata så har internetleverantörer ingen rätt att lämna ut dessa uppgifter då det är lagrat på en speciell plats avsedd för LEK (Lagen om Elektronisk Kommunikation). Flera andra internetleverantörer väljer att lagra datan då det "används för flera syften" än enbart brottsbekämpning. Bahnhof tycks inte vilja gå denna väg utan lagrar enbart den data som direktivet kräver.

Vi vet inte hur vårt politiska system ser ut i framtiden och hur datalagringen kommer att användas då. Det finns redan varningsklockor runt om i världen, som när demonstranterna sågar ner stolparna med ansiktsigenkänningskamerorna i Hongkong. Ett sådant övervakningssamhälle är inget vi ska stäva efter och vi kommer att fortsätta att ifrågasätta och överklaga den här typen av övervakning på ett eller annat sätt, säger Jon Karlung, vd Bahnhof.

Om det gick att begränsa användande av datalagringen till att enbart gälla allvarliga brott som t.ex terrorism är syftet rimligt att förstå. Historien visar att så är sällan fallet, I samma sekund som användningsområdet bredas ut till att inkludera mindre allvarliga brott är rätten till integritet redan långt borta.

Hur långlivat förslaget blir återstår att se.

Socialdemokraten och inrikesministern Mikael Damberg är en av det som inte tror detta öde kommer upprepas. 

"EU-domstolen förbjuder ju en "generell och odifferentierad lagring", och det är exakt det vi har åstadkommit med den här lagstiftningen" säger han och påpekar begränsningar i lagringsskyldighet och lagringstider (Bahnhof lagrar t.ex. 10 månader som direktivet har som maxtid) beroende på behovet av informationen.